Vår fodertik Asta ur vår Whiskeykull med Yannis och Olga, bor i Stockholm och födde den 5 maj två valpar, en hane och en tik. Dessvärre är detta en kull som hade naturen emot sig och all otur man kan tänka sig.
Först vid tre veckor misste vi olyckligt lilla blå. Han skulle fått heta Teamaides Solstolle av Virvelvind. Det var tungt att hos veterinären låta honom få somna in men det fanns inget annat val eftersom man inte kan söva en så liten valp.
Men Asta hade ju i vart fall sin lilla tjej Teamaides Solveig av Virvelvind.
Men som sen vid 5,5 veckors ålder helt offattbart tragiskt miste livet i en olycka förorsakat av ett en specialbeställd hundgård som marknadsförs som extra säker och som jag beställt och betalat dyra pengar för just för att inget sådant här ens ska kunna ske.
I verkligheten hade den inte alls den säkerheten som de utlovade och den var rent av felbyggd och uppenbart en livsfarlig fälla för en valp.
Jag kommer föralltid anklaga mig själv för detta som inte sett att hålen i hörnena var felbyggda men jag kan också tycka att tillverkaren borde ta sitt ansvar och i vart fall varna för det. Dom har än i dag inte ens svarat på mitt mail om vad som hänt.
Så med all otur man någonsin kan råka ut för så miste lilla Solveig livet helt tragiskt på ett fruktansvärt sätt tack vare så olyckliga omständigheter.
Jag vill på det starkaste uppmana till att alltid se över med kritiska ögon efter minsta lilla risk på de ytor man har valparna på. Lita inte på någon som säger att något är säkert, se med egna ögon för annars är risken att olyckor sker.
Jag är alltid extremt noga med mina hundar, vi har både räv och havsörn i närområdet och jag vill verkligen skydda dem så bra det bara går. Jag har dubbla grindar in till valprummen, jag har nät som skyddar mot fåglar ovanpå gårdarna, extra starka hakar på grindar, mjuka hörn på allt samt ett extremt säkerhetstänk. ÄNDÅ lyckas en sån här sak hända.
Jag la nästan 25000kr på att få en så säker hundgård som möjligt med specialanpassade galler, reglar och skyddsnät. Men sitter ändå här med känskan av att ha mist ett liv helt i onödan. Dock ska tilläggas att tillverkaren har tagit sitt ansvar i detta.
Livet är fruktansvärt orättvist och Solveig var en valp som verkligen var speciell. Både Mamma Astas familj, vi och den familjen som skulle ha Solveig är helt förkrossade.
Jag är evigt tacksam för alla som stöttat mig denna svåra tid och jag får se om jag orkar skriva nåt mer om detta i framtidien och när tillverkaren återkopplat. just nu är allt bara så tragiskt ledsamt.
Jag kommer föralltid minnas dessa två valpar. Mitt hjärta går i tusen bitar med vetskapen om att lilla Asta som verkligen älskade att vara mamma miste båda sina valpar och hade sån maximal otur.
All kärlek till henne och till oss alla detta berört.
